Till umu.se

Juridiska institutionen - en kort historik

Juridiska institutionen bildades i samband med 1977 års högskolereform. Från början utgjordes institutionens kärna av de tidigare lärarna i rättskunskap vid Socialhögskolan i Umeå och lärarna i handelsrätt och beskattningsrätt vid den företagsekonomiska institutionen. Antalet anställda vid institutionens tillkomst var cirka tolv personer. Avsikten var att institutionen skulle utgöra en renodlad serviceinstitution till andra utbildningslinjer och någon forskning eller forskarutbildning skulle inte bedrivas. Redan året därpå, 1978, inrättades emellertid en professur i rättsvetenskap, vars förste innehavare var Göran Grosskopf.

Institutionen hade ursprungligen sin inriktning mot olika grundutbildningar som innehöll en betydande mängd juridik: ekonomlinjen, sociala linjen, förvaltningslinjen, PA-linjen m.fl. Hösten 1980 gavs första gången möjlighet att läsa en tvåårig grundläggande rättsutbildning, GRU, vid universitetet. Denna utbildning motsvarade de två första åren av en juris kandidatutbildning. När våra studenter gått igenom denna utbildning kunde de välja att fortsätta sina studier mot en juris kandidat examen vid någon av de juridiska fakulteterna eller läsa den två-åriga företags- och förvaltningsjuridiska linjen, FFJ, som inrättades vid universitetet hösten 1982.

Efter upprepade krav från bland annat de rättsvårdande myndigheterna i norra Sverige om en bättre tillgång till utbildade jurister i norra Sverige, gavs universitetet från och med höstterminen 1991 möjlighet att erbjuda en fullständig juris kandidatexamen.

Införandet av den fullständiga juristutbildningen medförde en omvälvning för juridiska institutionen. Även om professurer och forskning redan förekom, ställde den nya utbildningen - i synnerhet genom kravet på jämförbarhet med de ”gamla” fakulteterna - helt nya krav dels visavi bredden av ämnen, dels visavi behovet att ha en utbildning i dessa ämnen som kunde hävdas representera en kunskap i forskningsfronten. En naturlig övergångslösning var ett nära samarbete med fakulteterna överlag och i synnerhet i ämnen i kandidatprogrammet som tidigare inte förekommit på institutionen. Parallellt med detta - inte minst motiverat av de relativa svårigheterna att rekrytera forskarutbildade lärare - satsade universitetet betydande resurser för att få fram forskarutbildade ur de egna leden. Denna satsning börjar nu ge resultat i form av ett ökande antal disputationer och därigenom fler disputerade innehavare av lärartjänster. Samtidigt ledde dessa svårigheter till att institutionen aktivt rekryterade praktiker från bl.a. domstolar och åklagarmyndigheter med gedigen erfarenhet av praktisk juridik. Detta har lett till en för juristutbildningen i landet tämligen unik styrka när det gäller den yrkesförberedande/professionella delen av utbildningen.

Som en följd av den ökade friheten att utforma högskoleutbildningen efter lokala önskemål, påbörjades inför höstterminen 1993 en omfattande förändring av det ämnesmässiga innehållet i juristutbildningen. Samtidigt med den ämnesmässiga förändringen genomfördes också en pedagogisk omläggning av utbildningen. Omläggning innebär att studierna nu inriktas mot en mer problemorienterad studieprocess (PBI) där den enskilde studentens egna aktiviteter och arbetet i mindre grupper utgör basen för inlärningsprocessen. Inspiration till förändringarna hämtades i mycket från den omläggning av juristutbildningen som då nyligen genomförts vid Uppsala universitet.

Juristutbildningen - i jämförelse med andra utbildningar - är starkt likriktad över landet, med mål och inriktningar som i allt väsentligt är ett resultat av de specifika krav som särskilt domaryrket och andra traditionella juristyrken uppställer. Icke desto mindre har utrymmet för lokala specialiseringar och kvalitetsnischer ökat under senare år, samtidigt som nya pedagogiska arbetsformer skapat ett utrymme för de olika utbildningarna att profilera sig. För Umeås del gäller också att universitetet har ett särskilt uppdrag utifrån de skäl som var vägledande vid tillkomsten av det fullständiga juristprogrammet; att tillse att norra Sverige får tillgång till kompetent personal för den rättsvårdande verksamheten och till den juridiska kompetens som krävs i ett utvecklat internationellt affärsliv.


Relaterad information

Om institutionen