Till umu.se

Ny forskning om arbetstagares inflytande

Rasmus Hästbacka har i sin forskning undersökt hur arbetstagarinflytandet ser ut i multinationella koncerner med säte i Sverige.

– Avhandlingen visar att arbetstagarinflytandet är starkt i frågor om arbetsmiljö, omorganiseringar och chefstillsättningar. Inflytandet är svagare i situationer då produktion omlokaliseras över nationsgränserna, säger han.

Rasmus Hästbacka förklarar att avhandlingen rör EU:s regler om s.k. europeiska företagsråd, som är organ för arbetstagarinflytande inom multinationella koncerner. Undersökningen omfattar både reglernas innehåll och deras praktiska betydelse i tre koncerner inom branscherna vård, verkstad och finans.

Tidskrävande metod

Studien bygger på intervjuer med både arbetstagar- och arbetsgivarföreträdare.
– Det har varit en spännande ingång till fördjupad kunskap om rättens funktion i sitt socioekonomiska sammanhang. Metoden är svår och tidskrävande men överlägsen enkäter och kvantitativa metoder vad gäller just dessa forskningsfrågor.

Torsdagen den 15 juni försvarade Rasmus Hästbacka sin licentiatavhandling ”Europeiska företagsråd i svenska koncerner: En rättsvetenskaplig studie av EWC-regleringens betydelse för arbetstagarinflytande och styrning av multinationella koncerner”. Fakultetsopponent var universitetslektor Erik Sjödin, Swedish Institute for Social Research (SOFI), vid Stockholms universitet.

Text och foto: Sofia Strömgren

"Det har varit intensiva men givande år"

Malin Brännström, doktorand i rättsvetenskap, spikade den 21 april sin avhandling ”Skogsbruk och renskötsel på samma mark - En rättsvetenskaplig studie av äganderätten och renskötselrätten”.


– Det har varit lärorikt att finnas i en miljö där man får diskutera rättsliga frågor på djupet, för förhållandet mellan äganderätten och renskötselrätten är verkligen inte enkelt att förstå, säger Malin Brännström som försvarar sin avhandling den 12 maj.

Hur har arbetet med avhandlingen varit? 
– Det har varit intensiva men givande år. Jag har verkligen fått fördjupa mig i rättsliga frågor som jag är intresserad av. Jag kan nu se bristerna i skogsvårdslagstiftningen på ett tydligare sätt.

Fakultetsopponent är professor Annina H Persson, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet.

Text och foto: Sofia Strömgren

Avhandling i skatterätt spikad

Yvette Lind, doktorand i rättsvetenskap, har spikat sin avhandling "Crossing a Border".

Yvette Linds avhandling har den fullständiga titeln "Crossing a Border - A comparative Tax Law Study on the Consequences of Cross-Border Work in the Öresund- and Meuse-Rhine Regions”. Avhandlingen behandlar beskattning av gränsgångare, det vill säga de som på daglig basis arbetspendlar mellan två stater.
- Det känns skönt att avhandlingen sitter på väggen nu, säger Yvette.

Disputationen äger rum den 24 april med fakultetsopponent Martin Berglund, docent vid juridiska institutionen, Uppsala universitet.

Betygsnämnden utgörs av professor Roger Persson Östman, juridiska institutionen, Stockholms universitet, professor Inge Langhave Jeppesen, Juridisk Institut, Syddansk Universitet och professor Anders Lidström, institutionen för statsvetenskap, Umeå universitet.

Foto: Katarina Lundqvist och privat.

Startskott för nytt nätverk

No-les-law är namnet på ett nytt internationellt nätverk för empirisk rättsforskning, där forskare från Juridiska institutionen vid Umeå universitet finns bland de drivande. Fredag den 17 mars arrangeras nätverkets första workshop i Umeå.

Johan Lindholm och Mattias Derlén från Juridiska instiutionen vid Umeå universitet driver nätverket No-les-law tillsammans med forskare från Köpenhams och Helsingfors universitet. I nätverket ingår forskare från Norden och andra europeiska länder. Sammanlagt kommer cirka 25 detagare till Umeå för att delta i workshopen, som också blir nätverkets första träff.

Tanken med No-les-law är bland annat att arbeta för att stärka Nordens och Europas positioner inom den den empiriska rättsforskningen, och att bidra till att utveckla forskningssamarbeten både inom EU och i ett vidare internationellt perspektiv.

Tre nya böcker från juridiska institutionen

Brottsoffer, skoljuridik och konstitutionell rätt är teman för tre nyligen publicerade böcker författade av lärare och forskare verksamma vid juridiska institutionen vid Umeå universitet. "Juridik för lärare" är den senaste boken i raden och den riktas till såväl lärarstudenter som redan verksamma lärare.

- Det känns såklart alltid roligt att få hålla i en bok som man arbetat med under en lång tid. Dessutom känns det bra att det nu finns en bok även för lärare när det gäller skoljuridik. Det kommer att underlätta vår undervisning på lärarutbildningarna, säger Nina Nilsson Rådeström, en av författarna till Juridik för lärare.

Varför är den här typen av lärobok viktig?

- Vi tänker oss att boken kan användas av såväl lärarstudenter som redan verksamma lärare. För redan verksamma pedagoger känner vi att behovet är stort då skolan de senaste åren har genomgått stora förändringar, främst vad gäller lagstiftning. Skollagen förändrades i stor utsträckning 2011 och många verksamma lärare behöver ta del av de reformerna i lagstiftningen.

Hur har ni sett ett behov av boken?

- Under rektorsprogrammet undervisar vi författare rektorer i juridik och där uttrycker rektorerna att det är önskvärt att också lärare får en ökad kunskap i den juridik som omgärdar en lärares arbete i skolan eller förskolan. Även studenterna på lärarutbildningen har uttryckt att de verkligen har behov av att framförallt känna till skolans regelverk. Vi behövde helt enkelt en bok om juridik för lärare.

Fakta om de tre nyligen utgivna böckerna

Brottsoffer – rättsliga perspektiv

Boken Brottsoffer – rättsliga perspektiv diskuterar olika aspekter på brottsoffers utsatthet och rättigheter. Det handlar om hur rättsprocessen ser ut, om att det finns olika brottsoffergrupper som har särskilda behov, som t.ex. barn eller offer för människo­handel, och att nya företeelser, som kränkningar på internet, ­ställer olika rättigheter mot varandra.

Boken vänder sig till studenter inom juridik och polisutbildning, men passar även för kurser inom kriminologi och socialt arbete, samt till dem som i sin verksamhet kommer i kontakt med rättsliga frågor kopplade till brottsoffer.

Redaktörer: Görel Granström, Ruth Mannelqvist.
Författare: Therese Enarsson, Fanny Holm, Lena Landström, Anna Wergens, Karin Åström

Konstitutionell rätt

Konstitutionell rätt behandlar den konstitutionella rättens tre centrala teman: Maktdelning och andra förutsättningar för utövande av offentlig makt, skyddet för grundläggande rättigheter samt rättsligt genomdrivande av konstitutionellrättsliga normer.

Boken är anpassad för att kunna användas som lärobok på juristutbildningen, men riktar sig också till en bredare publik och är relevant läsning för såväl erfarna jurister som läsare med ett mer allmänt intresse för konstitutionella frågor.

Författare: Mattias Derlén, Markus Naarttijärvi, Johan Lindholm.

Juridik för lärare

Juridik för lärare ger svar på juridiska frågor som förskollärare och lärare varje dag ställs inför. Det kan handla om tillsynsansvar, rätten att omhänderta en elevs mobil under en lektion eller vad som gäller för elevers inflytande över sin skolgång.

Författare: Lina Sidenhag, Nina Nilsson Rådeström, Sara Lyrenäs, Viola Boström, Anderz Andersson.

Foto från institutionens bokfirande av Konstitutionell rätt, Juridik för lärare och Brottsoffer - rättsliga perspektiv.

Foton: Sofia Strömgren
och Markus Naarttijärvi.

Text: Katarina Lundqvist

 

Nytt betänkande till miljölagförslag diskuterades

Klimatpolitik blir klimatjuridik var rubriken för ett nyligen genomfört seminarium, där miljömålsberedningens betänkande till ett kommande miljölagförslag diskuterades.

Kristina Forsbacka och Helén Leijon

Rådman Helén Leijon, utredningssekreterare för miljömålsberedningen, och advokat Kristina Forsbacka, inledde seminariet med att ge en kort bakgrund och förklaring till miljömålsberedningens kommande betänkande.
- Miljömålsberedningen ska på uppdrag av regeringen föreslå hur miljökvalitetsmålen ska nås genom politiskt förankrade förslag till strategier, sade Helén Leijon.

Förslag på ny klimatlag

Bland annat föreslår miljömålsberedningen långsiktiga mål, inrättandet av ett klimatpolitiskt råd och en ny klimatlag. En sådan lag skulle bland annat syfta till att ge regeringen ett rättsligt stöd och att säkerställa ett klimatpolitiskt arbete oavsett regering.
Kristina Forsbacka, som har varit med och arbetat fram en rapport till miljömålsberedningen, relaterade förslagen till de så kallade Oslo-principerna och den nederländska Urgenda-domen, där miljörättsorganisationen Urgenda vann ett mål mot den holländska staten som gällde procentuell utsläppsminskning.

Juridiken rätt väg?

Seminariet fortsatte med en diskussion kring om juridiken rätt väg att gå för att uppnå klimatmålen.
- Det kan man naturligtvis diskutera, men juridiken får upp processen till en annan nivå, kommenterade Helén Leijon. Det är ett sätt att få arbetet att gå framåt och att säkerställa att vi inte får en regering som är klimatförnekare.

Den 10 juni är sista dag att lämna synpunkter på betänkandet i remissvar till Miljö- och energidepartementet. Umeå universitet är en av remissinstanserna.

Seminariet Klimatpolitik blir klimatjuridik arrangerades av Juridiska institutionen, Transportforskningsenheten (Trum) och Institutionen för geografi och ekonomisk historia.

Ny avhandling analyserar konsumentskyddet mot överskuldsättning

Den 1 april spikade juridiska institutionens Ann-Sofie Henrikson sin avhandling "Överskuldsatt och skyldig: en rättsvetenskaplig analys av konsumentskyddet mot överskuldsättning.

Foto: Joakim Sundkvist

Nu är avhandlingen tryckt och spikad. Hur känns det?
- Skönt att få sätta dit spiken.  

Varför valde du just det här ämnet för din avhandling?
- För några år sedan var jag tillsammans med professor  Johanna Niemi med och skrev en rekommendation med förslag till åtgärder mot överskuldsättning till Europarådet. Bland annat jämfördes och analyserades medlemsländernas olika rättsliga åtgärder mot överskuldsättning utifrån en enkät som besvarats av medlemsländerna. Det var väldigt intressant att se hur olika länders lagstiftning skiljer sig åt. Jag såg att den svenska regleringen inte alltid var så bra som jag trodde och det föranledde valet av avhandlingsämne.

Vad har varit den största utmaningen med avhandlingsarbetet?
- Att avrunda arbetet så att det kunde bli klart. Det finns så mycket att skriva om och som behöver belysas.

Ann-Sofie Henrikson försvarar sin avhandling den 22 april.  Fakultetsopponent: Prof. Johan Bärlund, Juridiska fakulteten, Helsingfors universitet, Finland.

Läs Ann-Sofie Henriksons pressmeddelande här

Högaktuell forskning diskuterades på seminarium med Dan Eliasson

Den svenska polisens omorganisation och planerna på en ny polisutbildning innebär stora förändringar såväl som ett stort behov av forskning. Detta diskuterades när Dan Eliasson, rikspolischef, och Petra Lundh, regeringens särskilda utredare, mötte forskare vid Umeå universitet vid ett seminarium som arrangerades av juridiska institutionen.

Under seminariet sammanfattade rikspolischef Dan Eliasson polisens största utmaningar idag. Han nämnde bland annat processen med att genomföra ombildningen, krav på att kunna hantera migrationsströmmar, en ökad grov brottslighet och krav på att bemöta terrorhot.

”Behov av ny polisutbildning”

Petra Lundh, lagman och utredare, kopplade de nya utmaningarna till ett behov av en ny polisutbildning.
- Det är inte en fråga om om polisutbildningen ska bli en högskoleutbildning, utan när, sade hon.
Petra Lundh nämnde att utredningen om en ny polisutbildning väntas vara klar innan sommaren.
- En högskoleutbildning skulle också innebära polisforskning i större utsträckning, menade hon.

Effektivitetskrav och rättssäkerhet

Niklas Eklund, Markus Naarttijärvi och Lena Landström.

Ett forskningsprojekt som redan pågår vid Umeå universitet, och som presenterades under seminariet, är "Polisarbetet - mellan effektivitet och rättsstatlighet". Projektledare Lena Landström, lektor vid juridiska institutionen, berättade att projektets syfte är att analysera hur olika effektivitetskrav som ställs på polisverksamheten inverkar på det faktiska polisarbetet, och i vad mån sådana effektivitetskrav kan leda till bristande rättssäkerhet.
Markus Naarttijärvi är även han lektor vid juridiska institutionen och aktiv i projektet. Han tog under seminariet upp hur så kallade IMSI-catchers, som används för attspåra mobiltelefontrafik, nu används som en oreglerad spaningsmetod inom polisen. På så sätt kopplade han polisens tekniska lösningar för att hantera exempelvis grov brottslighet till frågan om legalitet.
Niklas Eklund är lektor vid statsvetenskapliga institutionen och ingår också i projektet.
- Vi vill identifiera knäckpunkterna. Var finns de i den nya polisorganisationen som nu har sjösatts? kommenterade han.

Samtal mellan Lena Landström, Petra Lundh och Dan Eliasson.

FAKTA

Några av förslagen i utredningen om en ny polisutbildning:

- Att polisutbildningen ger en akademisk yrkesexamen om 180 hp.
- Att betygen blir mer styrande vid antagningen än vad de är idag.
- Att dagens webbaserade ansökan plockas bort, liksom ”begåvningstestet”.
- Att lämplighetstestet och någon form av psykologisk bedömning blir kvar, liksom de fysiska och medicinska kraven.
- Att körkortskravet kvarstår, men att 18-årskravet plockas bort.
- Att kravet på att man ska vara svensk medborgare för att bli anställd som svensk polisman kvarstår.

Text och foto: Katarina Lundqvist

Rikspolischef och utredare för polisutbildningen gästar seminarium

Den 16 mars deltar rikspolischef Dan Eliasson samt Petra Lundh, lagman och utredare för polisutbildningen, i juridiska institutionens seminarium Polisen – nutid och framtid.

Seminariet ingår i institutionens seminarieserie Rättsvetenskaplig forskning i nutid och framtid och kommer att behandla polisen, framtida polisutbildning och forskning om polisen i rättsstaten. Lena Landström, Markus Naarttijärvi och Niklas Eklund, forskare vid Umeå universitet, medverkar också vid seminariet.

Dan Eliasson. Foto: Lars Hedelin
Petra Lundh.

Ny avhandling om samverkan och sekretess

Den 13 november spikade juridiska institutionens Rikard Karlsson sin avhandling "Samverkan och sekretess: En rättsvetenskaplig studie av myndigheters informationsutbyte vid olyckor och extraordinära händelser".

Varför valde du just det ämnet?
- Det är ett ämne som jag brinner för och som är i stort behov av forskning. Det har forskats mycket på samverkan ur ett samhällsperspektiv men betydligt mindre ur ett juridiskt perspektiv.

Vad har varit den största utmaningen med avhandlingsarbetet?
- Det var en stor utmaning att avgränsa sig och att hitta kärnan i forskningsfrågan. Däremot har det inte varit så ensamt som jag trodde. Det har varit en hel del interaktion, både genom konferenser, seminarier och kontakter med myndigheter och andra berörda aktörer.

Hur känns det inför disputationen?
- Det känns spännande och förväntansfullt, men jag har nog inte riktigt hunnit smälta att det faktiskt snart är dags.

Fredagen den 4 december försvarar Rikard Karlsson sin avhandling. Fakultetsopponent är justitieråd Thomas Bull, Högsta förvaltningsdomstolen.

Läs Rikards pressmeddelande

Hedersdoktor Rick Sarre välkomnades

Professor Rick Sarre, Australien, promoverades under årets årshögtid till Juris hedersdoktor vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Vid besöket i Umeå välkomnades han av medarbetare på Juridiska institutionen och inbjudna gäster från rättsväsendet i Umeå.

Professor Rick Sarre, Juris hedersdoktor, och Johan Lindholm,  nyinstallerad professor vid juridiska institutionen.
 

Professor Rick Sarre är verksam vid University of South Australias School of Law i Adelaide. Han har i många år samarbetat med Umeå universitet och bland annat varit anställd som gästprofessor vid juridiska institutionen. Sarres forskning är inriktad på straffrätt och kriminologi med ett särskilt fokus på polisväsendet. Vid sidan av sitt akademiska arbete har Rick Sarre även ägnat sig åt ideellt arbete i styrelser och brottsofferjourer och inom organisationer som arbetar med stöd till förövare.

Johan Lindholm ny professor vid institutionen

Johan Lindholm, som forskar och undervisar inom främst EU-rätt och idrottsjuridik, är nyutnämnd professor vid Juridiska institutionen.

Johan Lindholm påbörjade sin juristutbildning vid Umeå universitet 1997. Efter att ha disputerat 2007 har han varit verksam som lektor och docent vid Juridiska institutionen. Men att forska var inget självklart val, säger han.
– Under juristutbildningen jobbade jag extra på advokatbyrå. Det var roligt, men jobbet där var mer inriktat på strategi och taktik. Jag hade även praktik på hovrätten, och det var egentligen först under examensarbetet som jag bestämde mig för att söka forskarutbildningen.

Empirisk forskning

Johans forskning är huvudsakligen centrerad kring ämnena EU-rätt och idrottsjuridik. För närvarande bedriver han flera projekt tillsammans med kollegan Mattias Derlén.
– Vi drar i olika trådar och har inriktat oss mycket på empiri. Vi vill försöka mäta och förstå rättssystemet genom att samla in stora mängder data. Främst intresserar vi oss för domstolar och samlar in en stor mängd avgöranden.
   För tillfället är de halvvägs inne i ett projekt med cirka 12 000 avgöranden från svenska domstolar. Vad kännetecknar avgöranden som får stort inflytande? Vilka använder rättspraxis som rättskälla? Det är två centrala frågeställningar. Ett tidigare projekt rörde EU-domstolen och innefattade 9 000 mål.
– EU-domstolen ses ofta som kaotisk och vi fick också det intrycket i början. När vi sedan tittade på helheten började vi se mönster och förstå EU-domstolens metod, som har likheter med USA:s högsta domstol.
Varför blev det just EU-rätt och idrottsjuridik?
– Det var lite av en slump. Som doktorand i EU-rätt blev jag tillfrågad att undervisa på en kurs i idrottsjuridik om EU-rättens påverkan på idrotten. Därefter sökte jag pengar för idrottsforskning och sedan har det rullat på.

Ny lärobok

Förutom att forska och handleda doktorander undervisar Johan på kurser i idrottsrätt och EU-rätt på olika nivåer. Johan, Mattias och kollegan Markus Naarttijärvi skriver också på en ny lärobok i konstitutionell rätt. Tanken är att den ska kunna användas i undervisningen på Juristprogrammets första år, där undervisningen om EU-rätt, statsrätt och europakonventionen nu har slagits ihop.
Hur vill du gå vidare forskningsmässigt framöver?
– Vi vill fortsätta bygga på den empiriska rättsvetenskapen och göra det forskningsfältet bredare. Vi tänker att man skulle kunna bygga upp en kompetens med stora databaser och samarbeten både inom Sverige och utanför.
Vad är det som lockar mest med att forska?
– För min del är det nog att utforska stora vita fält på kartan och få möjlighet att tänka förutsättningslöst.

Foto: Mattias Pettersson

Ny artikel om bristande skydd av tiggare

”Några av de tiggare som idag syns i svenska städer är sannolikt utsatta för människohandel, men de betraktas sällan som brottsoffer.” Det skriver Karin Åström, universitetslektor vid Juridiska institutionen, i en artikel som nyligen publicerats i Socialmedicinsk tidskrift.

I sin artikel tar Karin Åström upp den bestämmelse om människohandel som infördes i Sverige år 2002 och pekar på brister i hur denna tillämpas. Synen på vem som betraktas som offer och hur det polisiära arbetet delas upp och bedrivs diskuteras och problematiseras. Karin Åström poängterar att det är statens ansvar att ge utnyttjade tiggare skydd och att det brister i kunskapen om tiggarnas situation: ”Det är av vikt att uppmärksamma tiggarnas villkor för att få kunskap om hur utnyttjanden faktiskt sker och vilka offren för människohandel faktiskt är. Detta krävs för att man ska kunna hjälpa dem som faller offer för människohandel i Sverige.”
Artikeln finns att läsa i sin helhet på:
http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1338

"Själva spikningen blev en ren glädje"

Caroline Wehlander, doktorand i rättsvetenskap, spikade den 27 mars sin avhandling ”Who is afraid of SGEI? Services of General Economic Interest in EU law with a case study on social services in Swedish systems of free choice”.

– Det känns väldigt skönt att ha publicerat avhandlingen efter en riktigt tuff arbetsperiod. Jag har aldrig tvekat om att jag skulle skriva klart min avhandling men behövt mobilisera alla mina krafter. Själva spikningen blev en ren glädje, många kollegor följde med till biblioteket och jag lagade sedan crêpes i fikarummet.

Känner du dig stolt eller är det för tidigt?
– Trots att jag ännu inte har disputerat avhandlingen, känner jag en viss stolthet att ha fullföljt mitt projekt, vilket aldrig hade gått utan min makes hjälp och min familjs tålamod. Ensam är man inte så stark.

Undantagsregel i Romfördraget

Caroline Wehlanders avhandling handlar om konceptet ”tjänst av allmänt ekonomiskt intresse” i EU-rätten (SGEI är den engelska förkortningen). Att definiera en tjänst som SGEI-uppdrag gör det möjligt för lagstiftaren och myndigheter i Unionen och medlemsstaterna att motivera offentliga åtgärder – bl.a. reglering, organisation och finansiering – som kan påverka konkurrensen och handelsfrihet, men som bedöms nödvändiga för att säkerställa att samhällsviktiga uppdrag fullföljs.
– SGEI-konceptet utgör nämligen grunden för en undantagsregel som har funnits i Romfördraget sedan 1957, men är numera också kopplat till flera principer och regler i EU-fördragen och i EU-stadgan om mänskliga rättigheter, införda genom Lissabon-fördraget efter en lång EU-debatt som inte fått publicitet i svenska medier, förklarar Wehlander.

Wehlanders avhandling har två huvudsyften

Med utgångspunkt av EU:s värden och sammanhållningsmål, gör dessa principer och regler inte bara möjligt utan lämpligt att etablera en balans mellan å ena sidan intresset av att införa konkurrens inom välfärdstjänster och att integrera EU:s marknad för sådana tjänster, och å andra sidan säkerställandet av de allmänna intressen och fundamentala rättigheter som dessa tjänster är kopplade till.  
– Innebörden av dessa fördragsregler, och deras användning av EU:s och medlemsstaternas lagstiftare, är utomordentligt viktiga att studera i en tid då den offentliga sektorn, inte minst sociala tjänster som vård och utbildning, blir alltmer marknadsorienterade överallt i Europa, säger Caroline Wehlander och förklarar syftet med sin forskning:

– Min avhandling har två huvudsyften: att analysera innebörden av EU-begreppet ”tjänst av allmänt ekonomiskt intresse” (SGEI) och att studera huruvida fördragsregler om tjänster som kopplas till SGEI-uppdrag, såsom tolkade av EU-domstolen och implementerade i EU-rätten om statligt stöd och upphandling, tillämpas på offentligt finansierade sociala tjänster på ett sätt som begränsar medlemsstaternas frihet att vidta åtgärder avsedda att snabbutveckla marknaden för sådana tjänster. Ett led i besvarandet av forskningens huvudfråga är att analysera vad som avses med ”ekonomisk verksamhet” i EU-rätten och i begreppet SGEI, ett annat är att analysera effekten av EU-rätten om SGEI på den lagstiftning som utgör grunden för de svenska valfrihetssystemen inom hemtjänst och skola.

Fakultetsopponent från Nederländerna

Den 17 april försvarar Caroline Wehlander sin avhandling. Disputationen sker på engelska, avhandlingens svenska titel är: ”Vem är rädd för SGEI? Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse i EU-rätten med en fallstudie om sociala tjänster i svenska valfrihetssystem”. Fakultetsopponent: Johan van de Gronden, professor vid the Radboud University Nijmegen, Nederländerna.

Foto: Sofia Strömgren

Nya forskningsmedel till flervetenskaplig studie om polisarbete och rättsstatliga krav

Forskare vid juridiska- och statsvetenskapliga institutionen har beviljats nära 5,5 miljoner kronor från Riksbankens jubileumsfond till forskningsprojektet ”Polisarbetet – mellan effektivitet och rättsstatlighet”.

– Det är verkligen roligt och projektet ligger i tiden eftersom polisorganisationen blir en myndighet i januari 2015. Det är den största omorganisationen sedan polisväsendet förstatligades 1965, säger projektledare Lena Landström, vid juridiska institutionen.

Det är universitetslektorerna Lena Landström och Markus Naarttijärvi vid juridiska institutionen och Niklas Eklund vid Statsvetenskapliga institutionen, som samarbetar i den flervetenskapliga studien om juridik och politik.  

Anslaget från Riksbankens jubileumsfond på 5 493 000 kronor fördelas under åren 2015-2018.

Läs mer om forskningsprojektet

Står upp för individens fri- och rättigheter

Centrum för rättvisas vd Clarence Crafoord inledde läsårets tredje forskningsseminarium på temat: ”När staten kränker grundläggande fri- och rättigheter”.

– Det är välgörande för samhället om fler människor som drabbas av oförrätter vågar protestera, men det bästa vore förstås om staten inte gjorde några fel, säger han.

Sedan starten för nio år sedan står Centrum för rättvisa upp för individens fri- och rättigheter och ställer upp som ombud i rättsliga processer mot stat, kommuner, fack och arbetsgivare. De granskar missförhållanden, driver debatt och är en ideell och oberoende stiftelse. Clarence Crafoord beskriver verksamheten som värdedriven. De tar sig an fall som sällan blir prövade eftersom många drabbade varken känner till sina rättigheter eller hur de ska hävda dem.
– Det krävs ofta juridisk expertis för att ha en rimlig chans. Vi jobbar också för en bred upplysning i hur man kan agera rättsligt och även för att beslutsfattare ska tänka på att om de gör fel så kan det få konsekvenser. Vårt mål är att människor ska veta hur de ska göra, säger Crafoord.

Kärnan i en demokratisk rättsstat

Centrum för rättvisa har ett framgångsrikt facit över processerna de drivit, i 90 procent av fallen har deras klienter vunnit. Dessutom har flera mål nått högsta instans och lett till vägledande prejudikat och lagändringar. Men möjligheten till framgång är, enligt Crafoord, varken drivkraften eller det som styr urvalet av vad som ska granskas.
– Vi väljer våra fall utifrån att frågorna inte besvarats tidigare, vi väljer inte fall utifrån våra chanser att vinna eller förlora, säger han och förklarar att resultatet i fri- och rättighetsprocessen ofta har karaktären av en allmän nyttighet:
– Respekten för individens grundläggande fri- och rättigheter är en del av kärnan i en demokratisk rättsstat och i ett anständigt samhälle.

Jämnar ut oddsen mot mäktiga motparter

Crafoord förklarar att fri- och rättigheter historiskt sett haft en svag ställning i Sverige. Få känner idag till sina rättigheter och det är både tidskrävande och kostsamt att driva processer. Den rättshjälp vi kan få via staten är sällan ett alternativ i de här processerna, eftersom Rättshjälpsmyndigheten hänvisar till utredningsskyldigheten – att förvaltningsmyndigheter och förvaltningsdomstolar har skyldighet att utreda varje ärende noggrant. Att som individ ha såväl ekonomisk möjlighet som modet att utmana mäktiga motparter är inte självklart. Därför vill Centrum för rättvisa jämna ut oddsen.
– Vi vill minska hindren och att de som drabbas av oförrätter också ska få genomslag i rättstillämpningen, säger Clarence Crafoord, vd för Centrum för rättvisa.

Text och foto: Sofia Strömgren

"Visa att man finns och skapa sig en plattform"

Juridiska institutionens seminarieserie ”Rätten och rättsvetenskapen i samhällsdebatten” inleddes den 24 september av Claes Sandgren, professor i civilrätt vid Stockholms universitet.

Sandgren inledde seminariet med ett resonemang kring högskolornas tredje uppgift; d.v.s. skyldigheten att, utöver att undervisa och forska, också samverka med det omgivande samhället (2 § högskolelagen).

Tidigare sågs den tredje uppgiften mer som ett ansvar att sprida information, men Sandgren poängterade att det idag också krävs att universiteten verkar för att kunskapen används och tas tillvara (nyttiggörs). Kort sagt; att forskningen kommer allmänheten till nytta.
– Men det är också viktigt att universitetet och forskarvärlden tar in kunskap från samhället. Jobbar vi på universitetet bör vi vara lyhörda för vad som händer och ha en vakenhet för vad som rör sig och kan bli relevant, säger han. 

Empiriskt material kan säkerställa relevansen

Ett grundläggande kriterium för att rättsvetenskapligt arbete ska anses nyttigt är att det håller god kvalitet, men i det här sammanhanget är kravet på samhällsrelevans det mest centrala. Enligt Sandgren bidrar empiriskt material till att säkerställa samhällsrelevansen, eftersom det kan vara ett sätt att få svar på frågan: ”förekommer den här företeelsen i verkligheten”?
– Jag är själv förtjust i att forskare använder empiriskt material i sina studier. Man kan exempelvis använda sig av en intervjustudie på fem personer för att fånga upp hur de intervjuade ser på saken. Men man kan också hämta representativt empiriskt material från databaser, det behöver inte vara så komplicerat, säger professor Claes Sandgren.

Skapa sig en plattform

För att forskningen ska komma allmänheten till nytta, måste den förstås också spridas. Claes Sandgren jämför dagens hårdnande konkurrens där det produceras allt mer rättsvetenskapligt material, med hur det såg ut för några decennier sedan. Han förklarar att det då förväntades att det som producerades, automatiskt spreds och att man som forskare inte på samma sätt behövde konkurrera om uppmärksamhet för att väcka intresse för sin forskning.
– Man kan inte längre klämma ur sig en avhandling och räkna med att världen tar emot den med häpnad, säger Sandgren och poängterar att det också är viktigt att skriva effektivt och läsarvänligt och att nå ut via andra kanaler som exempelvis bloggar, artiklar och pressmeddelanden.
– Man ska lämna ett slags visitkort, visa att man finns och skapa sig en plattform, säger han.

Rättsvetenskapen i samhällsdebatten

Att delta i samhällsdebatten är ytterligare ett sätt för forskare att sprida kunskap och värderingar. Där har akademiker också ett försprång eftersom de förutsätts ha kunskap och integritet och inte väntas stryka någon opinion medhårs. Enligt Sandgren blir det också mer rumsrent att inta en position i en fråga om det redan förekommer en debatt och det kan därför vara meningsfullt att delta.

Inom vissa rättsområden, där det finns ett stort intresse, är också förutsättningarna för att delta i samhällsdebatten stora, men trots det är det förhållandevis få rättsvetare som medverkar.
– Det är relativt få som är framträdande i offentligheten i Sverige, säger Sandgren och förklarar att det krävs en snöbollseffekt för att debatten ska ha någon effekt, d.v.s. att någon tar tag i en fråga, att någon annan hakar på och att frågan slutligen lyfts och synliggörs exempelvis i tv.

Skydd för visselblåsare

Claes Sandgren har själv varit involverad i en rad uppmärksammade frågor, bland annat offentliggörandet av partibidragen, meddelarskydd för privatanställda och skydd för visselblåsare. Claes Sandgren är professor i civilrätt vid Stockholms universitet och har tidigare arbetat vid juridiska institutionen i Umeå.

Rätten och rättsvetenskapen i samhällsdebatten är temat på Juridiska institutionens seminarieserie läsåret 2014/2015. Nästa seminarium: Using Law to Fight Violence and Racism in Sport.

Text och foto: Sofia Strömgren

Att finna rättsliga vägar i en global marknad

Jan Leidö, doktorand i rättsvetenskap, spikade den 15 maj sin avhandling ”Realizing the Single Software Market: Cross-National Validity of Software License Agreements”.

– Det är alltid roligt att se det fysiska resultatet av ens arbete. Att publicera sin avhandling må vara ett uttryck för fåfänga, men det är åtminstone en form av avslut. Själva hamrandet torde vara den mest skrämmande proceduren i en doktorands liv, men det gick bra, säger Jan Leidö.

Identifierar rådande problem

I sin forskning belyser Leidö de rättsliga svårigheter som följer med internets globala räckvidd och en växande gemensam mjukvarumarknad, som är oberoende av nationella gränser. Studien visar komplexiteten på området då det rättsliga ramverket inte på samma sätt hänger med i den globala utvecklingen och där tillämpliga lagar skiljer sig avsevärt mellan olika rättssystem.
– Det rättsliga ramverket är inte oberoende av gränser. I min forskning har jag studerat den här typen av problem och vilka orsaker som ligger bakom detta och sätt för att övervinna dessa problem. Genom rätt enkla medel är det möjligt att övervinna vissa typer av svårigheter, men för att verkligen undanröja rättsliga problem så behövs mer genomgripande förändringar, säger Jan Leidö.

Avhandlingen försvaras på engelska

Den 5 juni försvarar Jan Leidö sin avhandling. Fakultetsopponent är Lee Andrew Bygrave, professor vid Juridiska fakulteten, Oslo universitet. Avhandlingen kommer att försvaras på engelska.

Avhandlingens svenska titel: ”Att realisera den gemensamma mjukvarumarknaden: Tvärnationell giltighet av användaravtal”.

Text och foto: Sofia Strömgren

Edström inledare på internationellt seminarium om europeisk arbetsrätt

Juridiska institutionens professor Örjan Edström deltog den 16-17 maj vid seminariet ”Employee Participation and Collective Bargaining in the Era of Globalisation” i Hamburg.

Seminariet arrangerades av Max Planck Institute for Comparative and International Private Law och där diskuterades europeisk arbetsrätt, som jämfördes med kinesiska lagstiftning. 

Edström inledde med en analys av den nordiska modellen för hur arbetsmarknaden regleras.
Internationellt finns ett stort intresse bland rättsvetenskapliga forskare för dessa frågor och hur goda nationella arbetsvillkor kan upprätthållas när globaliseringen fortskrider, säger Örjan Edström, professor vid juridiska institutionen.

Hallström invald i Röda Korsets styrelse

Pär Hallström, professor emeritus vid juridiska institutionen, har valts in i Svenska Röda Korsets styrelse.

– Det känns verkligen meningsfullt att arbeta med en ideell organisation som Röda Korset, full av ärligt engagerade människor, och jag är hedrad av att bli invald i styrelsen, säger Pär Hallström.

Förnyelsearbete under året

Styrelseuppdraget sträcker sig till att börja med fram till organisationens riksstämma i maj nästa år. Hallström tror att det blir en arbetsintensiv period för Röda Korset, som ska bredda sin verksamhet, förtydliga sina prioriteter och synliggöra sig bättre.
– Organisationen är starkt decentraliserad och bygger verkligen på de enskilda medlemmarnas engagemang, varför detta förnyelsearbete kommer att ske i en omfattande dialog mellan styrelsen och de nära 1000 lokala rödakorskretsarna, säger han.

Tidigare rådgivare i folkrättsfrågor

Intresset för att bidra till Röda Korset började under 2000-talet då Pär Hallström var rådgivare i folkrättsfrågor för norra Norrlandsavdelningen och bl.a. var med och organiserade en konferens om samefrågor i Jokkmokk. Vad det närmsta året ska innehålla är mer osäkert.
– Det är ännu för tidigt att säga om jag kommer att syssla med några speciella frågor. Folkrätt och mänskliga rättigheter går ju horisontellt genom verksamheten, men jag kommer säkert inte att bara att ha blickarna riktade utanför Sverige utan inspireras och föra fram de lokala avdelningarnas initiativ. 

Styrelsen är Svenska Röda Korsets högsta beslutande organ mellan riksstämmorna och har det yttersta ansvaret för att stämmans beslut genomförs. Den 5 februari valdes Pär Hallström in i styrelsen som en av elva styrelseledamöter.  

Ny avhandling om människohandel spikad

Fredagen den 21 mars spikade Karin Åström sin avhandling "Rättsliga åtgärder mot människohandel: Att skydda offer eller möta hot".

– Spikningen var rolig. Nu rullar det igång och känns på riktigt, säger Karin Åström, som den 11 april försvarar sin avhandling.

Fakultetsopponent är Anna Jonsson Cornell, docent vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet.

Foto: Anna Wärme

Seminarium om urfolksrättens betydelse

Vid juridiska institutionens forskningsseminarium den 5 februari berättade Mattias Åhrén, försteamanuensis vid universitetet i Tromsö, om urfolksrättens betydelse för svensk lagstiftning.

Åhrén har lång erfarenhet av arbetet med att utveckla urfolksrätten och under seminariet diskuterades bl.a. den kritik som riktats mot Sverige för att lagstiftningen inte i tillräcklig grad beaktar samernas egendomsrättigheter. FN:s rasdiskrimineringskommitté har nyligen uppmanat regeringen att stoppa en planerad gruvverksamhet i Rönnbäcken och Åhrén menade bl.a. att staten måste förbättra minerallagen för att den ska vara förenlig med internationell rätt.

Foto: Moa Sandström

Lindholm får idrottsvetenskapligt pris

Johan Lindholm, docent vid juridiska institutionen, får motta Sveriges Centralförening för Idrottens Främjandes (SCIF) pris i idrottsvetenskap för yngre forskare 2013.

SCIF stöttar idrottsvetenskaplig forskning av hög kvalitet och delar ut pris till forskning som bedöms vara av stort värde för svensk idrott.

Lindholm har fått det pris som går till en yngre forskare, som under de senaste åren har producerat högkvalitativ forskning. Prissumman är 25 000 kronor.

Nytt förordnande för Mannelqvist

Regeringen har utsett professor Ruth Mannelqvist till ledamot i Överklagandenämnden för högskolan. Förordnandet sträcker sig till den 31 december 2016.

Övriga ledamöter är: lagman Petra Lundh, rådman Magnus Åhammar, professor Stellan Sandler, student Malin Henriksson, chefsjurist Lennart Jonsson, förvaltningschef Peter Liljenstolpe och hyresråd Eva Reldén.

Medel till forskning om EU:s arbetsmarknad

Örjan Edström, professor vid juridiska institutionen, har beviljats forskningsmedel från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

Edström ska studera hur en öppnare arbetsmarknad inom EU skapar nya förutsättningar för en nationell politik för arbetsmarknad och sociala förmåner.

Bakgrunden är EU:s strävan att öka rörligheten och möjligheterna för bl.a. arbetslösa i ett EU-land att söka arbete och komma in på arbetsmarknaden i andra medlemsländer, något som kräver ändringar i de nationella välfärdssystemen. Förutom att nationella regler kan förhindra den fria rörligheten, innebär också den rättspraxis som EU-domstolen utvecklar kring EU-medborgarskapet att nationella begränsningar, i de frågor som studeras, blir alltmer ifrågasatta.

I projektet medverkar även Ruth Mannelqvist och Staffan Ingmanson.

Naarttijärvi disputerar i december

Markus Naarttijärvi, doktorand i rättsvetenskap, spikade den 15 november sin avhandling ”För din och andras säkerhet”.

Naarttijärvi är verksam som forskare och lärare vid Juridiska institutionen. Den 6 december försvarar han sin avhandling ”För din och andras säkerhet – Konstitutionella proportionalitetskrav och Säkerhetspolisens preventiva tvångsmedel”. Fakultetsopponent är Petter Asp, professor vid Stockholms universitet.

Läs mer om Markus Naarttijärvis forskning

"Skönt att äntligen ha spikat avhandlingen"

Therese Enarsson, doktorand i rättsvetenskap, spikade den 6 september sin avhandling ”Brottsoffer i rättskedjan”.

– Det känns väldigt skönt att äntligen ha spikat avhandlingen! Nu är det bara själva disputationen att se fram emot också, säger hon.

I avhandlingen studerar och analyserar Enarsson brottsoffers rättigheter, som i avhandlingen är information, ett gott bemötande och samverkan mellan de olika aktörerna i rättsprocessen. De slutsatser som dras i studien är bland annat att brottsoffers rättigheter som rör bemötande och samverkan endast är vagt reglerade. Dessutom är de politiska kraven på hur aktörerna ska agera, oklara, vilket kan leda till svårigheter när kraven ska införlivas i rättsväsendet.

Konkreta åtägärder kan minska skillnader i brottsofferarbetet

Enarsson föreslår också ett förtydligande av brottsoffrens rättigheter i lagstiftningen.
– Ett förtydligande från lagstiftarens sida om hur, exempelvis ett gott bemötande ska förenas med skyldigheten att vara objektiv, skulle kunna underlätta rättsväsendets arbete med brottsoffers rättigheter, och omvandla abstrakta mål till konkreta åtgärder och dessutom minska förekomsten av lokala skillnader i brottsofferarbetet, menar Enarsson.

Den 27 september försvarar Therese Enarsson sin avhandling. Fakultetsopponent är professor Eva Tiby, kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.

Text och foto: Sofia Strömgren

Mannelqvist installeras som professor

Ruth Mannelqvist är en av Umeå universitets 21 nya professorer som installeras under årshögtiden 17-19 oktober.

Ruth Mannelqvist är sedan den 1 januari 2013 professor i rättsvetenskap vid juridiska institutionen.

Här kan du läsa mer om Ruth Mannelqvists forskning

Foto: Mattias Pettersson

Högt i tak om forskningsprocessen

Två lyckade och lärorika dagar. Så sammanfattar doktorandgruppen den fjärde upplagan av nationella doktorandseminariet som denna gång anordnades vid juridiska institutionen, Umeå universitet.

– Vi är glada och tacksamma över att så många doktorander från Luleå i norr till Lund i söder sökt sig till Umeå för att diskutera rättsvetenskaplig forskning med andra doktorander. Det har varit en öppen atmosfär och högt i tak vilket har borgat för givande och intressanta diskussioner säger Therese Enarsson och Jan Leidö, doktorander i rättsvetenskap vid Umeå universitet.

_________________________________

Forskningsprocessen årets tema

Svenska nätverket för juris doktorander anordnade i slutet av augusti 2013 sitt fjärde återkommande nationella doktorandseminarium. I år hölls seminariet här vid Umeå universitet och temat för höstens upplaga var forskningsprocessen.
Syftet med seminariet är att ge forskarstuderande i rättsvetenskap vid landets lärosäten ett tillfälle att diskutera frågor som berör doktorander oavsett ämne. Under de två dagarna hölls därför föreläsningar, paneldebatter och workshops. Under de sistnämnda presenterade doktoranderna sin forskning och där seniora forskare agerade moderatorer och diskutanter. Antonina Bakardjieva Engelbrekt, professor i Europarätt vid Stockholms universitet, var en av dem:
– Jag har lärt mig enormt mycket och tackar för de intellektuellt stimulerande bidragen från doktoranderna, säger hon.

Värdefulla för forskarsamhället

Antonina Bakardjieva Engelbrekt poängterade vikten av att fråga sig vad avhandlingen ska bidra med, både inom rättsvetenskapen och till samhället.
Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, poängterade att som doktorand är det lätt att tro att ens synpunkter inte är relevanta, men som senior forskare menar hon att doktorandernas synpunkter verkligen är värdefulla för forskarsamhället.

Givande diskussioner

Flera doktorander återkom till hur givande det hade varit att få presentera sin forskning för andra doktorander och forskare, samt att få diskutera olika forskningsrelaterade frågor med kollegor från andra lärosäten i en miljö med högt i tak.

Nu lämnar Umeå över stafettpinnen till Göteborg, som anordnar nästa års nationella doktorandseminarium.

Text och foto: Sofia Strömgren

Ytterligare forskningsmedel till institutionen

Juridiska institutionen har beviljats forskningsmedel från Brottsoffermyndigheten till Therese Enarssons forskning med titeln: Offer för näthat. En rättsvetenskaplig studie av brottsoffers möjlighet till upprättelse vid hot och kränkningar på internet.

Projektet syftar till att undersöka rättsliga möjligheter till upprättelse vid utsatthet för olika typer av näthat, som hot och kränkningar på internet.

Brottsoffers behov av stöd och skydd

Genom en studie av den rättsliga regleringen och dess tillämpning syftar studien även att leda till förslag på förändringar eller förtydliganden av lagstiftningen för att bättre tillgodose brottsoffers behov av stöd, skydd och upprättelse vid utsatthet för näthat.
– Det känns väldigt spännande att påbörja ett nytt forskningsprojekt nu när jag precis har färdigställt min avhandling. Ämnet är väldigt aktuellt och innehåller många rättsligt intressanta frågor såväl som samhällsrelevanta sådana, säger Therese Enarsson, universitetsadjunkt vid juridiska institutionen.

I projektet ska Enarsson bland annat att studera vilka avvägningar som kan och bör göras mellan grundlagsstadgade principer som tryck- och yttrandefrihet och brottsoffers rätt att inte utsättas för kränkningar på internet. En viktig aspekt i det sammanhanget är möjligheten att avlägsna kränkande innehåll från internet i förhållande till webbsidors och sociala nätverks rätt att publicera uppgifter och kommentarer.

Studera fler aspekter av näthat

Institutionen får 581 000 kronor för det första projektåret och har sammanlagt sökt forskningsmedel för tre år. 
– Pengarna bekostar forskning för mig under tre år till 50 %, och under den tiden ska jag studera ett flertal rättsliga aspekter av näthat, säger Therese Enarsson.

Varför är det här området intressant?
– Näthat utgörs ofta av så kallade ärekränkningsbrott; det vill säga förolämpning, förtal och grovt förtal. Den typen av brott är i princip målsägandebrott vilket innebär att endast den som blivit utsatt för brottet kan föra talan genom ett enskilt åtal. Brotten kan därför i de flesta fall inte drivas av en åklagare, och den utsatta har heller inte möjlighet att biträdas av ett målsägandebiträde. För den som utsätts för exempelvis förtal på internet riskerar de kränkande uppgifterna att få i det närmaste obegränsad spridning. Vid kränkande inlägg eller kommentarer på internet kan omfattningen och spridningen av detta vara mycket svåröverskådlig, den eller de som sprider kommentarerna kan vara okända och även utgöras av ett stort antal människor. Det kan också innebära stora svårigheter för den enskilda att se till att kräkningarna raderas från olika webbplatser. Polisen har dock sedan år 2012 fått utökade möjligheter att få ut uppgifter om anonyma användare på nätet vid misstanke om brott. Hur denna möjlighet fungerar är en aspekt som kommer att studeras i forskningsprojektet genom att analysera dess rättsliga konstruktion samt om det får genomslag i praxis, avslutar Therese Enarsson.

Foto: Markus Naarttijärvi

Pengar till Indéns forskningsprojekt

Tobias Indén, docent vid juridiska institutionen, har fått medel från Konkurrensverket vilka ska finansiera en doktorandtjänst inom projektet ”Upphandling, marknad och markexploatering”.

Inom ramarna för det aktuella projektet ska markexploateringar som utförs i samarbete mellan kommuner och privata aktörer analyseras utifrån bl.a. det regelverk som kringgärdar offentliga upphandlingar.

Ökad förståelse för renskötselrätten

Renskötselrätten rör cirka 40 procent av Sveriges yta, men vad rätten innebär och i vilka områden den gäller, är inte alltid uppenbart. För att fördjupa förståelsen för renskötselrätten arrangerade Juridiska institutionen den 14 maj ett seminarium.


– Man får väldigt många tankar under en sådan här dag och seminariet hjälper till att reda ut begreppen och inse hur komplext område det är, säger deltagaren Birgitta Åman, professor i renskötsel vid SLU i Uppsala.

Under seminariet diskuterades rättsläget efter Högsta Domstolens dom i det så kallade Nordmalingsmålet om renbete. Domen har klarlagt att renskötselrätt på vinterbetesmarkerna kan upparbetas genom sedvanerätt. Samtidigt innebär domen att begreppen urminnes hävd och sedvanerätt måste utvecklas.
– Uppmärksamheten kring Nordmalingsmålet har också höjt det allmänna medvetandet över landet rörande samernas situation, säger professor Kjell-Åke Modéer, som under seminariet satte in de domstolsprocesser som utvecklat renskötselrätten i ett större sammanhang.

Ett uttryck för minoriteters rättigheter

Modéer konstaterade att när politiker inte lyckas lösa konflikter så får domstolen rollen att skapa rätt på ett sätt som de tidigare inte har haft. Här får sedvanerätten en ökad betydelse som ett uttryck för minoriteters rättigheter.
– Ja, det är positivt att man kan gå via domstolen när politikerna inte gör sitt jobb, men det är en väldigt kostsam och långdragen process som tar mycket kraft, så risken finns att det inte blir så många domar och rättspraxis i området, säger seminariedeltagaren Marita Stinnerbom, Vilhelmina norra sameby.

Äganderätt och vinterbetesrätt

Under seminariet gav även professor Bertil Bengtsson och universitetslektor Christina Allard sin syn på sedvanerätten. Bengtsson berättade om sin syn på förhållandet mellan Skattefjällsmålet från 1981, där Högsta domstolen prövade grunderna för renskötselrätten och kom fram till att grunden för renskötselrätten var urminnes hävd, och Nordmalingsmålet. Bengtsson konstaterade bl.a. att domarna skiljer sig i de rättsliga förutsättningarna, eftersom Skattefjällsmålet gällde frågan om äganderätt och Normalingsmålet gällde vinterbetesrätt. Eftersom målen rörde olika rättsliga frågor är det, enligt Bengtsson, inte så konstigt att Högsta domstolen resonerat på olika sätt i domarna.

Renskötselrätt i en nordisk jämförelse

Christina Allard gjorde en jämförelse mellan svensk rätt och renskötselrätten i de övriga nordiska länderna. Allard pekade bl.a. på att det inom norsk rätt finns flera rättsinstitut som grundar sig i hävd, på ett sätt som saknas i Sverige och det gör att renskötselrätten har utvecklats mer i Norge.

Drygt 50 personer deltog vid seminariet och många medverkade i diskussionerna om renskötselrätten och dess betydelse för de renskötande samerna.
– Det har varit en jätteintressant dag och det är bra att också vi samebyar fått en inbjudan, säger Marita Stinnerbom, Vilhelmina norra sameby.

Foto: Sofia Strömgren

Ingripanden vid föräldrars våld mot barn

Maria Forsman, doktorand i rättsvetenskap, spikade den 3 maj sin avhandling ”Rättsliga ingripanden vid föräldrars våld och övergrepp mot barn”.

– Framförallt så känns det skönt att den är klar, säger Maria Forsman, tidigare doktorand och lärare vid juridiska institutionen.

Forsmans doktorsavhandling är en granskning av de möjligheter och skyldigheter som den svenska rättsordningen har vid ingripanden när barn utsätts för föräldrars våld och övergrepp.

Barnets rättigheter i fokus

Eftersom samhällets ingripanden tangerar två skilda rättsområden – socialrätt och straffrätt – syftar avhandlingen till att kartlägga och granska hur de två regelsystemen tillgodoser det våldsutsatta barnets rättigheter och intressen.
– Många rättsliga problem aktualiseras när den som utsätter barnet för våld och övergrepp är samma person som svarar för dess trygghet och omsorg, säger Maria Forsman.

Maria Forsman försvarar sin avhandling den 31 maj. Fakultetsopponent är docent Jussi Matikkala, institutionen för straff- och processrätt, Helsingfors universitet.

Text och foto: Sofia Strömgren

Domstolarnas nya roll kan stärka tilliten

Onsdagen den 20 februari 2013 inledde Johan Hirschfeldt, f.d. hovrättspresident vid Svea Hovrätt och tidigare justitiekansler, juridiska institutionens seminarium om god domarsed.

– För den enskilde domaren är förtroendet högre än för domstolarna. Det kan bero på att man har tillit till att de som utövar domarämbetet jobbar efter vissa principer och gör sitt bästa, säger Johan Hirschfeldt.

Hirschfeldt har, på uppdrag av Domstolsverket och tillsammans med Lena Marcusson och Fredrik Sterzel, arbetat fram ett underlag för vad som utgör god domarsed.
– Jag sa att jag ville göra det om jag inte fick några direktiv och det slapp jag, säger Hirschfeldt, som redan för tio år sedan började intressera sig för den här typen av frågor.
– Jag googlade och fick massor av träffar internationellt, men när jag sökte på god domarsed på svenska sidor hittade jag nästan ingenting, säger han.

Domarens produkt

Arbetet med underlaget initierades ett par år efter Förtroendeutredningens betänkande: Ökat förtroende för domstolarna – strategier och förslag (SOU 2008:106), då Hirschfeldt fick uppdraget att skapa förutsättningar för en diskussion om etiska regler för domare. Det resulterade slutligen i tre dokument med grundsatser och frågeställningar.
– Det är inte en regelsamling utan ett öppet dokument och alla domare i Sverige har haft möjlighet att lämna synpunkter på materialet. Det ska vara domarens egen produkt, förklarar Hirschfeldt.

Lagman Erik Sundström från Lycksele tingsrätt var en av deltagarna vid seminariet och han tycker att dokumenten om god domarsed utgör ett bra diskussionsunderlag.
– Det är ett väldigt viktigt och fiffigt material som ger ett större genomslag genom att frågorna skapar en diskussion på ett bättre sätt än vad ett färdigt regelverk skulle göra, säger han.

Tilliten kan stärkas på sikt

Seminariet om god domarsed är det sista i en serie på temat: ”Tillit till rätten”, vilket omfattar såväl lagstiftning och tillämpning i domstol som rättsvetenskaplig forskning. En central aspekt i serien är allmänhetens tillit till domare och domstolar. Enligt Hirschfeldt är förtroendet för domstolsväsendet relativt högt, men det stärks inte.
– Men domstolarnas nya roll i samhället, där de tydligare framstår som en egen funktion och makt som inte kan blandas ihop med offentlig verksamhet i övrigt, kan på sikt stärka tilliten, säger Hirschfeldt.

Ett fyrtiotal lärare, forskare och representanter för domstolarna i Västerbotten deltog i seminariet om god domarsed. Tidigare seminarier i juridiska institutionens serie: tillit till samhället och tillit till forskning.

Text och foto: Sofia Strömgren

Nationellt doktorandseminarium 2013

Välkommen till Umeå den 28–29 augusti 2013 för den fjärde upplagan av det nationella doktorandseminariet.

Härmed vill doktorandgruppen vid juridiska institutionen vid Umeå universitet hälsa landets doktorander i rättsvetenskap varmt välkomna till årets nationella doktorandseminarium. 

Nätverket för juris doktorander anordnar under hösten 2013 sitt fjärde återkommande nationella doktorandseminarium. Syftet med doktorandseminariet är att ge forskarstuderande i rättsvetenskap vid landets lärosäten ett tillfälle att diskutera frågor som berör doktorander oavsett ämne.

Temat för årets doktorandseminarium är forskningsprocessen, något som berör oss alla, oavsett i vilket skede vi befinner oss. Under vår doktorandtid brottas vi med en mängd frågor, alltifrån ämnesval och forskningsfrågor, syftesformuleringar, och teori- eller metodfrågor, till frågor om juridisk argumentation och analys.  Syftet med seminariet är att ge deltagarna nya idéer, uppslag och återkoppling kring det som ni väljer att presentera och fokusera på.

Fokus under seminariet ligger på dess workshops. Här ges doktoranderna möjlighet att presentera en kort del av sin forskning, oavsett var doktoranden befinner sig i forskningsprocessen. Seniora forskare kommer att agera moderatorer och diskutanter.  Seminariet kommer också bjuda på föreläsningar av forskare i rättsvetenskap som delar med sig av sina erfarenheter och tankar kring forskningsprocessen.

Forskningsutskottet i Umeå har beslutat att ge deltagare från Umeå med paper och
presentation 2 hp till forskarutbildningen. Motsvarande fora vid övriga lärosäten har informerats om seminariet och att deltagande kan ge poäng till forskarutbildningen. För information om vad som gäller vid ert lärosäte, kontakta de som är ansvariga för dessa frågor vid ert lärosäte.

Seminariet är naturligtvis även en god möjlighet till nätverkande och samtal under
trevliga former.

Avslutningsvis tror och hoppas vi att det nationella doktorandseminariet blir ett givande tillfälle för alla landets doktorander i rättsvetenskap.

Anmälan görs till therese.enarsson@jus.umu.se senast den 24 maj 2013. Se även särskilt bifogad inbjudan och ytterligare praktisk information.

Varma hälsningar från doktorandgruppen vid juridiska institutionen, Umeå universitet.

Inbjudan

Program

Praktisk information