Till umu.se

Ruth Mannelqvist

Kontaktinformation

vCard vcard

Befattning:

Professor

personbild

Verksam vid:

Juridik

Adress:

Umeå universitet
SE-901 87 Umeå
Sverige

Besöksadress:

Samhällsvetarhuset, Plan 5, Umeå universitet

Tel:

+46 90 786 74 17

Fax:

+46 90 786 65 87

E-postadress:

ruth.mannelqvist@umu.seE-post 1

ruth.mannelqvist@jus.umu.seE-post 2

Lync:

Ta kontakt via Lync

Webbsida:

http://www.jus.umu.se/om-institutionen/personal/mannelqvist_ruth/ Webbsida
http://www.jus.umu.se/english/about-the-department/staff/mannelqvist_ruth/ Webbsida

Forskning

Mitt huvudsakliga forskningsområde rör ersättningsrättsliga frågor, framför allt utifrån offentliga ersättningssystem, och behandlar samverkan eller kollisioner både inom och mellan ersättsningssystem. 


Den ersättningsrättsliga forskningen rör flera rättsområden inom både offentlig och privat rätt, och den kan med fördel studeras utifrån skilda utgångspunkter. Jag ingår därför i tre av institutionens forskningsteman, nämligen; Rätten, välfärden och arbetsmarknaden, Brottsoffer i rättsväsendet samt Samspelet mellan privaträtt och offentlig rätt.

Aktuell forskning

För närvarande är jag projektledare för två olika forskningsprojekt.

Mellan stolarna och utanför systemen -
en studie om tillämpningen av sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna

Under senare år har diskussioner om att människor hamnat mellan stolarna i de offentliga ersättningssystemen förts i såväl politisk debatt som medial rapportering. I media har det beskrivits som att enskilda individer ansetts vara för frisk för sjukpenning och för sjuk för arbetslöshetsförsäkring, och därmed hamnat mellan stolarna. Många gånger har orsakerna till detta ansetts bero på skillnaderna i ersättningarnas rättsliga reglering, eller på bristande samarbete mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och hälso- och sjukvården. Vår hypotes är dock att det också finns minst en ytterligare förklaring till varför människor hamnar mellan eller utanför ersättningssystemen och att det är skillnader i tillämpningen som beror på att myndigheter gör olika bedömningar av samma eller liknande omständigheter, och att detta i sin tur kan ha sin förklaring i hur myndigheterna och deras samarbete är organiserade. 

Syftet med studien är att, utifrån statsvetenskapliga och rättsliga perspektiv, analysera tillämpningen av sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen vid Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, med avsikten att granska om, och i så fall hur, bedömningarna av förmåga att arbeta och att stå till arbetsmarknadens förfogande inom ersättningssystemen bidrar till att människor hamnar mellan eller utanför ersättningssystemen.

Målet för den rättsvetenskapliga analysen är att granska och analysera om underlag och annan bevisning som ligger till grund för beslut, bedöms och värderas olika mellan myndigheterna. Vi vill även studera om eventuella olikheter finns kvar när besluten prövas i domstol.  Det är därmed inte hur regler och juridik förstås av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som är intressant i studien, utan hur underlagen till besluten bedöms. Målet för den statsvetenskapliga analysen är att synliggöra och analysera vilka faktorer som främjar respektive försvårar samarbetet samt problematisera myndigheternas samverkan utifrån de teorier som finns omkring statlig förvaltning.   

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och bedrivs i samarbete med docent David Feltenius vid Statvetenskapliga institutionen, Umeå universitet under åren 2016-2018.

Arbetsförmåga eller förbättringspotential?
En studie av rättsliga och medicinska bedömningar av aktivitetsersättning till unga

År 2003 infördes aktivitetsersättning i Sverige, med målsättning att minska antalet unga förtidspensionärer under 30 år. Syftet var att förbättra möjligheterna för sjuka, skadade eller funktionshindrade ungdomar att ha ett aktivt liv och ta del av arbetslivet. Trots lagstiftningens intentioner har antalet unga som beviljas aktivitetsersättning ökat, medan förtidspensionering för äldre minskat.

För att få aktivitetsersättning förutsätts en rättslig prövning av arbetsförmågan baserat på en medicinsk bedömning av sjukdom och potential till förbättring. Avsikten med projektet är att granska om och hur bedömningen av arbetsförmåga görs vid prövningen av rätten till aktivitetsersättning. Vår hypotes är att det i huvudsak inte sker någon rättslig prövning av arbetsförmågan, utan bedömningen utgår i stället från den potential till förbättring som finns under den tid som nedsättning antas fortgå, det vill säga minst ett år. Detta leder sannolikt till att fler beviljas ersättning. Hypotesen prövas genom granskning och analys av såväl beslut från Försäkringskassan och domar från kammarrätterna som medicinska underlag.      

Projektgruppen utgörs av seniorprofessor Bengt Järvholm och med.dr Berndt Karlsson, Yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet. Studien finansieras av Forte och pågår under åren 2016 och 2017. 

Tidigare forskning

Arbete och arbetsmarknad i sjukförsäkringen

Rätten till ersättning från sjukförsäkringen baseras på att den enskilde har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Den enskildes förmåga ska således bedömas mot ett konkret arbete eller annat arbete på arbetsmarknad. I studien har innehållet i och tillämpningen av de rättsliga begreppen arbete och arbetsmarknad i sjukförsäkringen granskats och analyserats utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. Studien fokuserar på den lagstiftning och den myndighetsreglering som styr bedömningar av arbetsförmågan inom den så kallade rehabiliteringskedjan, samt tillämpningen i fyra förvaltningsrätter och Försäkringskassan.

Resultatet av studien visar dels att det råder bristande samstämmighet mellan den rättsliga regleringen och Försäkringskassans egna regler, dels att myndighetsnormeringen fått tydligt genomslag i tillämpningen inte endast i Försäkringskassan utan även vid domstolarna. I den tillämpning som granskats diskuteras begreppen arbete och arbetsmarknad i begränsad omfattning och man definierar inte de krav eller vilket innehåll som man antar återfinns i ett arbete eller på arbetsmarknaden. Avgörande i enskilda ärenden tycks i stället ha varit Socialstyrelsens rekommenderade sjukskrivningstider utifrån diagnos i det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Sammantaget innebär det att rättssäkerheten för den enskilde i sjukförsäkringen är i fara.

Projektet, som är finansierat av IFAU, pågick mellan åren 2013-2015, och genomfördes i samarbete med professor Bengt Järvholm och med dr Berndt Karlsson, Arbets- och miljömedicin, Umeå universitet. 

Arbetsförmåga ur rättsligt och medicinskt perspektiv

Rätten till ersättning från framför allt sjukförsäkringen är kopplad till den enskildes förmåga att arbeta. Trots att rätten till sjukpenning bland annat baseras på det rättsliga kriteriet arbetsförmåga, saknar begreppet sävl rättslig som medicinsk definition. I projektet studeras sjukförsäkringsregleringen och ca 300 domar från olika förvaltnings-domstolar, tillsammans med ca 350 medicinska underlag som låg till grund för bedömningen om rätt till ersättning.

Sammantaget visar studien att begreppet arbetsförmåga inte tydligt definieras av lagstiftaren eller tillämpare, såväl i domstol som av läkare, och att reella kriterier för bedömningar i enskilda fall ofta saknas. I lagstiftningen återfinns dock, åtminstone fram till år 2008, en tydlig markering om arbetsförmågans individuella kontext, för både sjukdomars påverkan på funktionsförmågor och förmågan att hantera funktionsnedsättningar i skilda typer av arbeten. Lagstiftaren överlåter således i stor utsträckning definitionen av begreppet till tillämpningen. Samtidigt avstår domstolar och läkare i många avseenden från att tydliggöra hur begreppet har förståtts och tolkats, och den faktiska tillämpningen av arbetsförmågebegreppet är därför något oklar. Försäkringen har begränsats ytterligare efter år 2008 och studien visar på ett fortsatt behov att analysera tillämpningens rättssäkerhet och överensstämmelse med lagstiftarens intentioner.

Projektet finansierades av FAS och pågick mellan åren 2008-2012, i samarbete med professor Bengt Järvholm och med dr Berndt Karlsson, vid Arbets- och miljömedicin, Umeå universitet.

Ekonomiska konsekvenser för brottsoffer

En stor del av den ekonomiska och sociala välfärden baseras på olika former av ersättningar från framför allt socialförsäkringen. För vissa grupper i samhället kan dock ersättningarna ha olika innebörder och syften. I forskningsprojektet Ekonomiska konsekvenser för brottsoffer (ett delprojekt inom projektet Brottsoffer i rättsväsendet) studerades de olika ekonomiska konsekvenser som kan uppstå för den som blivit utsatt för brott. Studien har framför allt fokuserat på olika samband, både inom och mellan skilda typer av ersättningar, med utgångspunkten i brottsofferperspektiv. Projektet finansierades av Brottsofferfonden och pågick mellan 1 juli 2004 och 31 december 2007.

Samband i socialförsäkringen

Den 1 augusti 1999 påbörjades doktorandprojektet Samband i socialförsäkringen, som ett delprojekt inom ramen för forskningsprojektet Social skatterätt och fiskal socialrätt - en fråga om effektivitet och rättvisa. Projketet behandlade det svenska socialförsäkringssystemets förmåner och finansiering. I avhandlingen analyseras socialförsäkringen och dess bärande principer, genom en jämförelse med finansieringssystemets utgångspunkter. Ett samband mellan förmåner och avgifter - där inkomstens centrala betydelse tydliggörs i en genomgång av de inkomstbegrepp som styr - är svårt att uppnå. Projektet avslutade i september 2003.    

Klicka här för att komma tillbaka till min personalsida.