Till umu.se

Johan Lindholm

Kontaktinformation

vCard vcard

Befattning:

Professor

personbild

Verksam vid:

Juridik

Adress:

Umeå universitet
SE-901 87 Umeå
Sverige

Besöksadress:

Samhällsvetarhuset, Plan 5, Umeå universitet

Tel:

+46 90 786 56 03

Fax:

+46 90 786 65 87

E-postadress:

johan.lindholm@umu.seE-post 1

johan.lindholm@jus.umu.seE-post 2

Lync:

Ta kontakt via Lync

Webbsida:

http://www.jus.umu.se/om-institutionen/personal/lindholm_johan/ Webbsida
http://www.jus.umu.se/english/about-the-department/staff/lindholm_johan/ Webbsida

Forskning

Min forskning, såväl befintlig som pågående, är huvudsakligen centrerad kring ämnena EU-rätt och idrottsjuridik. Inom dessa områden är jag huvudsaklig intresserad av de konstitutionella aspekterna och i min forskning använder jag mig frekvent av komparativ metod och olika empiriska metoder.

EU-rätt

Min befintliga forskning har primärt rört de konstitutionella aspekterna av EU-rätten och då särskilt EG-rättens påverkan på de nationella domstolarna och förfarandet i nationell domstol. Hit hör främst mitt avhandlingsprojekt, State Enforcement of Union Rights (2002-2007). Projektet var en jämförelse mellan, å ena sidan, de krav som EU-rättens ställer på processer där en nationell domstol i en medlemstat tillämpar EU-rätten och, å andra sidan, de krav som federal amerikansk rätt ställer på motsvarande processer i delstatsdomstolar.

För närvarande bedriver jag tillsammans med min kollega Mattias Derlén två större forskningsprojekt. Det första projektet, EU-domstolens rättspraxis och dess betydelse som rättskälla (2012-2014) har till övergripande syfte är att utreda vilken betydelse EU-domstolens tidigare domar har för utgången i andra, senare mål. Det andra projektet, Rättspraxis som rättskälla (2014–2016), avser att empiriskt fastställa rättspraxis betydelse som rättskälla i svensk rätt.

Idrottsjuridik

Jag bedriver också forskning kring rättens förhållande till och påverkan på idrotten och i synnerhet EU-rättens betydelse för idrotten. Denna forskning har inkluderat ett numera avslutat forskningsprojekt, Doping, en fråga för lagstiftaren? (2009–2012), som syftade till att utreda vem som reglerar doping, och när, hur och varför. Slutsatserna av projektet finns huvudsakligen rapporterade i monografin Doping, idrottsligt fusk eller rättslig angelägenhet?.

Utöver detta projekt har jag under senare tid framförallt intresserat mig för konkurrensrättens tillämpning på idrottslig verksamhet. Jag har också författat en lärobok i ämnet, Idrottsjuridik.

Aktuella forskningsprojekt

EU-domstolens rättspraxis som rättskälla (2012–2014)

Bedriver under perioden 2012-2014 ett tvärvetenskapligt projekt, EU-domstolens rättspraxis och dess betydelse som rättskälla. Den skrivna EU-rätten reglerar bara några få områden, och luckorna i lagen fylls i praktiken av EU-domstolens domar, eller rättspraxis. Projektets övergripande syfte är att utreda vilken betydelse tidigare domar har för utgången i andra, senare mål. I EU-domstolen ersätter rättspraxis skriven lagstiftning i större utsträckning än på nationell nivå, något som gör det svårare för en enskild person att veta vilka juridiska rättigheter och skyldigheter han eller hon har. Men exakt vilken ställning som tidigare domar har som rättskälla är oklart, och kan beskrivas som EU-rättens ”gubben-i-lådan-effekt”.

Projektet kommer bl.a. att utreda vilken betydelse tidigare domar har för EU-rättens utveckling, vilka enskilda domar som har störst vikt som rättskälla samt vilka faktorer som är avgörande när EU-domstolen väljer att hänvisa till särskilda domar och hur detta förändrats över tid. Genom en kombination av traditionell juridisk metod och empiriska metoder (främst statistiska och nätverksanalytiska metoder) studerar vi hur EU-domstolen använder sig av och förhåller sig till sin egen praxis. Projektet syftar ytterst till att klargöra EU-domstolens praxis betydelse som rättskälla.

Projektet finanseras av Vetenskapsrådet. [läs mer]

Publikationer i projektet:
The court of justice and the Ankara agreement: Exploring the empirical approach
Significant Communities in Large Sparse Network
Coherence out of chaos: mapping European union law by running randomly through the maze of CJEU case law

Rättspraxis som rättskälla (2014–2016)

Inom rättsvetenskapen är det allmänt känt att tillämpliga rättsregler återfinns i rättskällorna, en vagt avgränsad krets auktoritativa informationskällor, och att rättspraxis är en av dessa. Något klart svar på vilket sätt och i vilken omfattning rättspraxis fungerar som rättskälla i det svenska rättssystemet saknas dock, och kan svårligen åstadkommas enbart genom traditionella rättsvetenskapliga metoder. Genom att analysera ett omfattande antal avgöranden av svenska domstolar över längre tid syftar projektet till att empiriskt fastställa rättspraxis betydelse som rättskälla. Traditionell rättsvetenskaplig metod kompletteras i detta med statistik och nätverksanalys för att besvara frågor som vilka avgöranden blir prejudikat, inom vilka rättsområden är praxis särskilt viktig som rättskälla, hur påverkar olika instansers praxis varandra och hur har detta förändrats över tid. Projektet finansieras av Torsten Söderbergs Stiftelse.

Konferenser och presentationer i urval

  • 27-29 sept 2009: "DCFR, Please Meet National Procedure", The Foundations of European Private Law, EUI, Florence, Italy
  • 28 jan 2010: Green Taxes in East Asia, University of Hong Kong
  • 6-7 sep 2010: "The Changing European Landscape of Anti-doping", International Sport Law & Business Conference, Istanbul University, Turkiet
  • 9 febr 2011: "Free Movement of Goods and Rules on Use: A Step Towards a Workable Doctrine on MEQR's", European Law Discussion Group, Oxford University
  • 4 mars 2011: "Salary Caps under European Union Law: The Case Against Financial Fair Play", 24th Sport & Recreation Law Association Conference, Savannah, Georgia
  • 29 februari 2012: "Mapping EU Law Running Randomly through a Maze of Case Law", CERGU, Göteborgs universitet
  • 9-10 mars 2012: "ECJ and Association Agreements – Exploring the Empirical Approach", The EU and the “Arab Spring”, Göteborgs universitet
  • 14-15 november 2012: "Varifrån kommer eliten om rätten raserar pyramiden?", SVEBI 2012, Umeå universitet
  • 16 januari 2013: "Konkurrensrätt och idrott i ljuset av Bilsportmålet och NHL-stoppet", Idrottshögskolan, Umeå universitet
  • 13 februari 2013: "Identifying the landmark cases of the CJEU - using network analysis to gain new perspectives", European Law Discussion Group, Oxford University
  • 13–16 mars 2013: "Government and Sport Organizations Against Doping – Not Such a Harmonious Relationship", 26th Sport & Recreation Law Association Conference, Denver, Colorado
  • 12 april 2013: "The European Court of Justice as Lawmaker: A Search for Coherence in the Development of European Law", European Case-Law Methods “In Action”, Köpenhamn, Danmark
  • 9–11 maj 2013: "The Importance of the Case Law of the Court of Justice of the European Union in Different Policy Areas", 2013 Biennial Conference of the European Union Studies Association, Baltimore, Maryland
  • 28 maj 2014: "What is the CJEU Doing, Really? Lessons from Empirical Study of Case Law", Max Planck Lecture Series, Luxembourg
  • 28-31 augusti 2014: "The Politics of Precedent in the European Union: What Makes the CJEU Cite Its Own Case Law?", American Political Science Association (APSA) 2014 Annual Meeting, Washington, D.C.

Tidigare forskningsprojekt

Doping, en fråga för lagstiftaren?

Arbetade 2009-2012 på ett projekt om förhållandet mellan idrottslig och rättslig reglering av doping. De regler som rör doping och som gäller i Sverige skapas av många aktörer och existerar på flera olika nivåer. Dessa normgivare kan kategoriseras utifrån sin organisatoriska tillhörighet, främst mellan lagstiftare och andra politiska enheter å ena sidan och idrottsrörelsen å andra sidan. Förekomsten av flera normgivare bäddar för normkonflikter. Förutom det komplexa förhållandet mellan aktörer inom den rättsliga respektive den idrottsliga organisationen, måste organisationerna också förhålla sig till varandra vad gäller hur de förhåller sig till doping. Liksom andra områden som omfattas av mer än ett regelsystem finns det fyra möjligheter vad gäller en specifik situation: situationen kan omfattas av (a) system A, (b) system B, (c) system A och system B eller (d) inget system. Detta är i grund och botten en fråga om normkonflikt som i mångt och mycket liknar normkonflikter på andra områden och som lämpar sig för en traditionell, rättsdogmatisk undersökning: vilken regel gäller när? [läs mer]

Publikationer i projektet:
Doping, idrottsligt fusk eller rättslig angelägenhet?
Artikel 165 FEUF - ett genombrott i EU-rättens förhållande till idrotten?Idrottens förrättsligande: varför är doping speciellt?
Does Legislating Against Doping in Sports Make Sense? Comparing Sweden and the U.S. Suggests Not
Dopad i praktiken - rättslig och idrottslig praxis

Klicka här för att komma tillbaka till min personalsida