Till umu.se

Therese Enarsson

Kontaktinformation

vCard vcard

Befattning:

Universitetslektor

personbild

Verksam vid:

Juridik

Roller:

Företrädare för lika villkor
Brandskyddsombud

Adress:

Umeå universitet
SE-901 87 Umeå
Sverige

Besöksadress:

Samhällsvetarhuset, Plan 5, Umeå universitet

Tel:

+46 90 786 59 07

Fax:

+46 90 786 65 87

E-postadress:

therese.enarsson@umu.seE-post 1

therese.enarsson@jus.umu.seE-post 2

Lync:

Ta kontakt via Lync

Webbsida:

http://www.jus.umu.se/om-institutionen/personal/enarsson_therese/ Webbsida
http://www.jus.umu.se/english/about-the-department/staff/enarsson_therese/ Webbsida

Forskning

Min forskning rör huvudsakligen rättsväsendets arbete med brottsoffer, och införlivandet av brottsoffers rättigheter i rättskedjan. Min forskning spänner över ett flertal rättsområden, som offentlig rätt, straff- och processrätt och konstitutionell rätt, och jag fokuserar på olika frågor rörande brottsoffer i rätten. Därför rör forskningen såväl övergripande frågor om allmänna rättigheter hos människor som utsatts för brott, som mer avgränsade samhällsaktuella frågor, som möjlighet till upprättelse vid utsatthet för näthat och rasism.

Jag ingår för närvarande i två forskningsteman vid institutionen, nämligen Brottsoffer i rättsväsendet samt Law & Emerging Technologies.

Jag är även adjungerad styrelseledamot i DIGSUM – ett tvärvetenskapligt forskningscentrum som studerar hur digital teknik och internet påverkar samhället, och hur samhället formar digital teknik och kommunikation.

Aktuell forskning

Under våren 2017 påbörjar jag projeket Offer för rasism som bedrivs tillsammans med fyra andra forskare på juridiska institutionen (Görel Granström, projektledare, samt Karin Åström, Lena Landström och Ruth Mannelqvist). Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.

Under våren 2017 avslutar jag forskningsprojektet Offer för näthat. En rättsvetenskaplig studie av brottsoffers möjlighet till upprättelse vid hot och kränkningar på internet, som har finansierats av Brottsofferfonden. I projektet har brottsoffers rättsliga förutsättningar till upprättelse analyserats, utifrån såväl straffregleringens bakomliggande syften och brottsoffers behov som yttrandefrihetens gränser. 

I projektet har det bland annat kunnat visas att det i många fall finns rättsliga förutsättningar till upprättelse vid utsatthet för näthat, men att brottets natur (som om det ligger under allmänt eller enskilt åtal) kommer att påverka vilka rättsliga lösningar (straff- eller civilrättsliga) som främst aktualiserats. Det påverkar i sin tur vilken möjlighet det finns för brottsoffret att polis och åklagare utreder och driver ärendet. 

I projektet har även de ramar som sätts upp för svensk lagstiftning i Europakonventionen studerats, utifrån att enskilda ska skyddas mot kränkningar men att även yttrandefriheten har ett mycket starkt skydd. Där kan Sverige sägas ha ett gott skydd för enskilda i den mån att många gärningar är kriminaliserade och det finns rättsliga möjligheter att driva rättsprocesser. Det har också bland annat konstateras i projektet att vilka rättsliga avvägningar som ska göras och hur, påverkas av faktorer som i vilket sammanhang olika uttalanden görs och mot vem. Vissa grupper har ett särskilt starkt skydd, exempelvis utifrån att de är barn eller att de utsätts på grund av sin hudfärg eller religion, eller i de fall brottet är särskilt integritetskränkande, exempelvis av sexuell natur. Om uttalanden riktas mot andra grupper, som politiker, kan dessa ha ett svagare skydd mot bakgrund av skyddet för yttrandefriheten. Det är då viktigt att även svensk lagstiftning och rättstillämpning kan ta hänsyn till sådana faktorer.

Jag disputerade under september år 2013 med avhandlingen Brottsoffers rättigheter i rättskedjan. En rättsvetenskaplig studie av förhållandet mellan brottsoffers rättigheter och rättsväsendets skyldigheter.

I avhandlingen undersöks och analyseras rättsväsendet arbete med information till och bemötandet av brottsoffer, samt rättsväsendets samordning av brottsofferarbetet och hur detta rättsligt regleras, lagstiftarens intentioner bakom dessa regleringar och hur de ska införlivas i rättskedjan. Detta ställs sedan i relation till andra bestämmelser och krav som rättsväsendet har att leva upp till, nämligen polisens, åklagarens och domstolarnas skyldighet att bedriva arbetet utifrån principerna objektivitet, självständighet och effektivitet.

Klicka här för att komma tillbaka till min personalsida.


Relaterad information

 Publikationer

Publikationer

Forskningsteman

Brottsoffer i rättsväsendet

Law & Emerging Technologies